Frågor & Svar

Vad är en ip-adress, vad är DHCP, varför funkar inte mitt nätverk?

FAQ

Hjälp till ett bättre nätverk

Här kan du lära dig det mesta om nätverk och hur det fungerar egentligen:
https://www.fixanatet.se/

Det är inte helt enkelt att förstå hur ett trådlöst nät fungerar, det vi ofta kallar WiFi.
Vad är en WiFi-router? Var skall den stå? Varför får jag så dålig prestanda i vissa delar av huset?

Här har du en ”Guide till ett bättre WiFi-nätverk” 
https://www.fixanatet.se/tradlost/guide-till-ett-battre-wifi-natverk/

Make Use Of är en engelskspråkig sida med en uppsjö av hjälp och information om allt från datorer till program. Du hittar snabbguider, omfattande djupdykningar och förklarande videoklipp.
https://www.makeuseof.com/

First
En epostklient och en webbläsare som kanske löser ditt problem

Mozilla har varit med länge i Internetsammanhang. De har utvecklat webbläsare och epostprogram av olika varianter. Nu finns en utmärkt webbläsare Mozilla Firefox på svenska och en utmärkt epostklient Mozilla Thunderbird också på svenska.

Båda är helt gratis och kanske löser ditt problem. Webbläsaren har ett finurligt system där man kan öppna nya webbplatser i flikar istället för att belamra skrivbordet med nya fönster. Epostprogrammet har inbyggd antispamm av hög kvalité. Om man är van vid Internet Explorer och Outlock Express så känner man sig snabbt hemma även med dessa.

Man behöver inte avstå dessa program för att man inte har Windows. De finns för Windows, Mac OS X, Linux och Unix-varianter. Men inte nog med det utan de finns i en mängd språkvarsioner, allt från hebreiska och afrikaans till punjabi, polska, slovenska, danska och svenska. Finns ditt favoritspråk? Titta efter här.

Viktig information vid inkoppling av IP-telefoni

Använd alltid 2-trådskabel mellan telefonen och analogadaptern/telefonidosa/ATA-box som du fått från din telefonileverantör, t.ex. Telavox eller Teletek. Den skall anslutas till de två mittersta kontaktstiften i telefoniuttaget på denna telefoniadapter.

Vid inkoppling av vanliga analoga telefoner till IP-telefoni används en s.k. ATA-box eller analogadapter, dvs. den utrustning där du ansluter dina vanliga telefoner och som sedan kopplas till ditt bredband.

Vissa problem kan uppstå om man använder felaktig inkopplingstråd mellan telefonen och analogadaptern. Det vanligaste problemet är då någon ringer in till er går ingen ringsignal fram och den uppringande hör ev. en signal varefter samtalet kopplas ner.

Orsaken är nästan undantagslöst att man ansluter telefonen med 4-tråd till analog-adaptern. I princip skall alltid 2-tråd användas och anslutas till de 2 mittersta ledarna i uttaget i analog-adaptern.

Jag har ingen bredbandsrouter och när jag kopplar in min andra dator fungerar inte Internet

I privatabonnemang delar vi vanligen ut max 2 IP-adress per abonnemang, åt gången. Det innebär att om du har 3 datorer och flyttar kabeln mellan två av dessa datorer så får den första en IP-adress men den andra tillåts inte låna en adress eftersom två adresser redan är utdelade till den första och andra datorn. Varje nätverkskort (eller motsvarande t.ex. WAN/Internet-porten på bredbandsroutern) har en unik identitet. Ändras denna identitet så uppfattar systemet det som en ny dator och tillåter då inte fler adresser på det abonnemanget. Man kommer runt detta genom att frisläppa adressen i den första datorn innan man kopplar över kabeln till den andra datorn.

Hur frisläppandet görs i en dator beror på vilket operativsystem du har.

Du löser oftast detta problem genom att du har en bredbandsrouter kopplad till internet och sedan ansluter du dina datorer via routern. Då är det din router som sköter adresserna i ditt nät och där kan du ha åtminstone 254 datorer eller enheter samtidigt.

Min internetaccess verkar inte fungera...?

En av de vanligare orsakerna till att Internetaccessen inte verkar fungera är en liten ”bugg” i Windows. Oftast uppträder det så att det fungerar ibland och ibland inte. Det är så att Windows stundtals har lite svårt med DNS-serveradressen när man har dynamisk tilldelning (DHCP) av ip-adressen.

Men lösningen är inte långt borta. Om man skriver i DNS-serverns IP-adress manuellt och låter det övriga vara oförändrat så fungerar allt igen….

I Windows ändrar man DNS-serveradressen genom att gå in på nätverksinställningarna i kontrollpanelen. Den nätverksanslutning som man vanligen använder heter ”Lokal anslutning till nätverk”.
Peka på den, högerklicka och välj ”egenskaper”.
Rulla längst ner i den lilla rullmenyn i mitten av det nya fönstret, markera alternativet ”Internet Protocol TCP/IP” tryck på knappen ”egenskaper”.

I det nya fönstret som öppnas klickar man i alternativet ”Använd följande DNS-serveradresser”. Fyll i en eller två av följande IP-adresser till DNS-servrar:

8.8.8.8
8.8.4.4

Nu är det bara att trycka på knappen ”Ok” allteftersom fönstren stängs.

Tips för din IP-Telefoni

Har du ip-telefoni i SavMAN:s fibernät? Då finns det en del funktioner man kan styra med R-tangenten, * (stjärna) och # (fyrkant). En uppmärksammad funktion är den s.k. CALL WAITING, Samtal Väntar.

I texten nedan så betyder t.ex. R0 att man först trycker R-tangenten, släpper den och sedan trycker på nollan.

  • Parkera samtal – tryck R0
  • Släpp samtal – Tryck R1 (återgång till det parkerade samtalet)
  • Växla mellan två pågående samtal eller starta ett nytt tryck: R2
  • Samtal väntar, om någon ringer då din telefon är upptagen hör du två tonstötar i luren. OBS! den uppringande får EJ upptaget-ton. Aktivera med *43#
  • Samtal väntar, avaktivera. Den uppringande får vanlig upptaget-ton och du får ej tonstötar i luren. Avaktivera med #43#
  • Kontrollera status för samtal väntar inställning tryck #43#

Här är en lista över samtliga s.k. Internal Class 5 services, dvs de användarfunktioner som man styr med * # och R-tangent. Dokumentet är f.n. på engelska men översättning kommer.

Klicka här så får du upp den kompletta förteckningen över koderna för att styra din telefon via telefonens tangenter.

IP-telefoni och eko, vad beror det på?

Tekniken bakom IP-telefoni är en blandning av traditionell telefoni och digital IP-datakommunikation. Man kan fortfarande använda en traditionell analog telefon om man bara har en s.k. AT-adapter att koppla den i. AT-adaptern omvandlar den analoga signalen till digital IP-trafik. Även i en ren IP-telefon så sker en omvandling av det analoga talet till digital information och tvärtom. Vi skall försöka reda ut begreppen lite grann.

Den idag vanligaste formen av IP-telefoni använder ett s.k. protokoll som heter SIP (Session Initiation Protocol). Det är en regelsamling för hur kommunikationen skall upprättas, underhållas och avslutas. Själva talet överförs av ett annat protokoll som kallas RTP (Real Time Protokoll). Naturligtvis så finns ytterligare funktioner och protokoll men vi går inte in på dessa här.

Först skall vi definiera några begrepp.

  • AT-adapter, är en liten enhet som översätter mellan vanliga analoga telefoner och IP-nätverk som t.ex. er bredbandsanslutning. Man kan alltså använda gamla analoga telefoner och ändå ringa via sin bredbandsanslutning.
  • IP-telefon är här dels en telefon som man utan extra dosor kopplar direkt in på sitt bredbandsuttag men även s.k. AT-adaptrar räknar vi hit. Ett exempel på en inbyggd AT-adapter är den vita bredbandsboxen (DRG) som SavMAN:s fiberkunder har. Där finns två inbyggda AT-adaptrar. Allt detta kallar vi för IP-telefoni/telefoner.
  • PSTN (Public Switched Telephone Network) är det vanliga analoga telefonnätet.
  • IP-nät är ett datanätverk där protokollet IP (Internet Protokoll) är bärare av trafiken. Tänk er en järnväg, rälsen motsvarar alla kablar som binder samman nätverket, tågen är IP-trafiken som kan transportera olika saker och lasten är telefonitrafiken/talet.
  • Jitter kallas variationen i tidsavståndet mellan datapaket där talet transporteras. För mycket jitter ger luckor i talet,i värsta fall så försvinner orddelar eller ord. Alla IP-telefoner måste ha en jitterbuffer för att kompensera detta.
  • Fördröjning (latency) kallas den tid som det tar för ett datapaket att färdas mellan två punkter, t.ex. mellan två telefoner. För mycket fördröjning ger eftersläpning eller det som i sammanhanget kallas eko. Man hör sig själv. Fördröjningen måste vara ungefär 300ms (millisekunder) eller mer för att vi skall uppfatta den. Detta gäller i vardera riktningen, alltså 300ms från A-B och 300ms från B-A

När man ringer mellan två IP-telefoner så upprättas först kontakten mellan dessa med SIP-protokollet som talar med IP-växeln (t.ex. Telavox) som bl.a. anger vilken IP-adress det sökta numret har. När denna förhandling är klar så sker talet DIREKT mellan de två IP-telefonerna.

Däremot, när man ringer mellan en analog telefon i PSTN-nätet (vanliga telenätet) och en IP-telefon så sker allt via IP-växeln. I växeln omvandlas den digitala signalen till analog signal och skickas ut på PSTN-nätet och tvärtom.

När uppstår eko i den här processen och varför?
Ekot beror vanligen på en eller flera av tre orsaker. Dels kan det bero på att det introduceras fördröjningar i nätverket som sådant, allt ifrån det egna lokala nätverket till Internet och alla de ”burkar” som finns på vägen. En lika vanlig orsak är mindre bra DECT (trådlösa) telefoner. Där fördröjningen beror på undermåliga komponenter eller att mikrofonen hör ljudet i hörluren. Vanligen sker överhörningen av ljudet inne i själva luren. Detta problem finns sällan i ”märkes-telefoner” som t.ex. Philips och Siemens. Den tredje orsaken till eko mellan en IP-telefon och en analog telefon i vanliga telenätet är att fördröjningen är för stor i översättningen mellan digitalt och analogt i IP-telefonväxeln. Den funktion som skall släcka ut eko räcker då alltså inte till.

Ett väldigt bra sätt att identifiera var fördröjningen skapas är att konstatera var ekot hörs. Detta gäller särskilt när man samtalar mellan en IP-telefon och en analog telefon i det vanliga telenätet. Det orsakas i princip alltid i den ände där det INTE hörs. Det betyder att om jag hör eko men inte den jag talar med, så orsakas det i den andra änden, vanligen i IP-telefonväxeln. Undantagen är de undermåliga telefonerna.

Om nätverket har hög fördröjning som orsakar eko så kommer båda att höra ekot. Men om fördröjningen är så pass hög i nätverket (300ms eller mer) så fungerar inte datatrafiken heller särskilt bra. Det går oerhört långsamt att ladda webbsidor.

Varför välja fiber istället för ADSL

Vad är skillnaden mellan en bredbandsanslutning med fiber och en med ADSL? Här kan du läsa allt om hur det fungerar.

Det finns många skillnader, fibern är avståndsoberoende med bibehållen kapacitet/bandbredd, fiber klarar alla idag kända tjänster och har i princip inget tak för bandbredd. Dessutom sänds datat i fibern med laser (ljus) vilket gör att den inte kan störas av elektromagnetiska störningar som åska.
En framtidssäker lösning med andra ord.

Vi börjar med att titta på avståndsberoendet mellan fiber och ADSL.

En fiber tappar inte bandbredd oavsett hur lång den är. Den utrustning SavMAN använder kan skicka laserstrålen 15km. Matar man in 100Mbps i ena änden så får man ut 100Mbps i den andra. Med ADSL är det annorlunda. Där tappar man bandbredd ju längre från telestationen man kommer. Man måste då också tänka på att det är kabelvägen som räknas och inte fågelvägen. Kabeln går ofta i stora krokar så där det är fågelvägen 1km kan det vara 3km kabelvägen. Dessutom tappar man kapacitet för varje skarv som är på vägen och naturligtvis i huset.

En tabell kan illustrera detta, Värdena som anges gäller ett 24Mbps ADSL2+ abonnemang. De angivna värdena är ungefärliga, i genomsnitt och gäller enbart download. Upload har ADSL vanligen högst runt 1Mbps.

Avstånd från telestation bandbredd (upp till)
800m 24Mbps
1500m 18Mbps
3000m 12Mbps
4500m 7Mbps

På fibern kan man leverera data med bandbredder upp till idag 10Gbps. ADSL har idag sin begränsning till ca 24Mbps nerströms till kunden och 1-2Mbps uppströms från kunden.

Överföring av data via fiber är okänsligt för yttre störningar som åska liknande. Däremot kan ju den utrustning man ansluter till fibern vara känslig t.ex. via eluttaget.

Tjänsteutbudet via fiber begränsas bara av vilka leverantörer det finns. Alla tjänster kan i princip levereras. ADSL klarar idag internet, telefoni och TV. Men TV tar ca 10Mbps/kanal och mottagare av bandbredden så då återstår maximalt 14Mbps för Internet. Man kan alltså inte titta på olika kanaler på ett par olika TV-mottagare samtidigt eftersom bandbredden inte räcker till.

En ytterligare fördel är att fiberanslutning av en fastighet sannolikt ökar fastighetens värde högst markant och kommer förmodligen att göra detta än mer i framtiden.

Jag har ingen bredbandsrouter. Nu har jag bytt nätverkskort i min dator och Internet fungerar inte efter bytet
Varje nätverkskort har en unik identitet. Ändras denna identitet gemo byte av nätverkskort så uppfattar systemet det som en ny dator och tillåter då inte fler adresser på det abonnemanget.

Internetabonnemang Silver tillåter bara en IP-adress per abonnemang, åt gången. Det innebär att om du byter nätverkskort så får det första en IP-adress men det andra tillåts inte låna en adress eftersom en redan är utdelad till den första datorn. Man kommer runt detta genom att frisläppa adressen med det första nätverkskortet innan man byter.

Hur frisläppandet görs i en dator beror på vilket operativsystem du har.

I Windows 98-ME görs det med programmet winipcfg som du startar från Startkanppen – Kör – skriv ”winipcfg” på raden öppna – tryck OK Där får du sedan välja ditt nätverkskort och trycka på knappen ”Frigör/Frisläpp” alt ”Frigör alla/Frisläpp alla” Sedan flyttar du kabeln.

I Windows NT/2000/XP/Vista är det mer manuellt. Gör så här i den dator där Internet fungerar: Startknappen – Kör – Skriv ”cmd” på raden Öppna och tryck på OK. I fönstret som öppnas skriver du ”ipconfig /release”. Sedan flyttar du kabeln till den andra datorn och den kommer strax att erhålla en IP-adress och börja fungera.

En adress frisläpps automatiskt efter 24 timmar, så har du tid att vänta så behöver du inte frisläppa manuellt alls.

Om jag bor i flerfamiljshus

SavMAN ansluter ett antal flerfamiljshus, både hyresrätter och bostadsrätter. Grundupplägget för lägenhetsinnehavaren att beställa Internet i ett hus som är anslutet, är att gå in på SavMAN:s hemsida och beställa. I det beställningsformuläret anger man fastighetens adress.

Det enda man normalt behöver göra i sin dator eller brandvägg/bredbandsrouter, om man har sådan, är att ange att den s.k. IP-adressen skall hämtas automatiskt/vara servertilldelad. Kallas även DHCP. Någon inloggning för att komma åt Internet finns inte. Det delas vanligen ut 2 s.k. publik IP-adress. Vill man ha flera datorer uppkopplade samtidigt krävs som vanligt en bredbandsrouter.

Driftinformation och support för IP-telefoni
Kunder med Telefoni hos Telavox hittar driftinformation, som störningar och avbrott, på Telavox hemsida www.telavox.se. Ett annat sätt att direkt komma till Telavox driftinformation är via länk i SavMAN:s driftinformation, på denna sida.

Support på telefoniabonnemang hos Telavox sker på 040-622 00 00 eller epost support@telavox.se

Många dokument på Internet är i sk. Acrobat Reader Format (PDF)

Hur gör jag för att kunna läsa dokument i Acrobat Reader format. Väldigt många dokument är idag i Acrobat Reader format. För att kunna öppna och läsa dessa behövs en läsare för detta. Den heter Acrobat Reader och kan hämtas och användas utan kostnad. Acrobat Reader kan du hämta här.

Viktiga adresser

DNS:
88.206.208.40
88.206.208.41

SMTP-server:
företag: mail.savman.se

AKTUELLT

DRIFTINFORMATION

E-on

Driftinformation / strömavbrott

Teletek

Driftinformation Teletek IP-telefoni

Sappa TV

Driftinformation Sappa KabelTV och IPTV

NYHETER & INSIKTER

Öppettider under jul och nyårshelgen

Kundtjänst 24/12 – 26/12 Stängt 30/12-21 – 2/1-22 Stängt 6/1 – 9/1 Stängt Support vardagar 08-22 övriga ...

SavMAN i Coronatider

SavMAN i Coronatider Med anledning av den aktuella Covid-19 pandemin, Corona, så påverkas vår verksamhet på ...

Hjälp till ett bättre nätverk

Vad är en ip-adress, vad är DHCP, varför funkar inte mitt nätverk? Här kan du lära dig det mesta om nätverk och ...

Pågående och Planerad utbyggnad i tätort

Pågående och Planerad utbyggnad på landsbygd